the n00b schoolbus

Jag hade inte extremt höga förväntningar när jag satte mig ned för att testa Singularity och det enda jag egentligen snappat upp gällande spelet var att det var väldigt influerat av Bioshock samt att det utspelade sig i ryssland. Jag gillar Bioshock och jag är en av många som uppskattar en ordentlig ryss från fall till fall. Jag blev inte direkt besviken och det är nog det jag tycker bäst om med spel som smygit in under radarn och som man bara lite smått nyfiken på börjat spela, det finns inga förväntningar att leva upp till och är spelet inte jättebra så är det bara fnissa och lägga skiten åt sidan. Singularity är inte skit. Singularity är atmosfäriskt och man har förmågan att leka lite med tiden med en Time Manipulation Device som en galen ryss har designat av ett livsfarligt ämne som endast finns på ön Karthoga utanför rysslands östkust. Detta ämne kalles E-99 och vid dess upptäckt befaller Stalin att ett forskningscenter ska byggas på ön för att låsa upp det nya ämnes hemligheter. En mängd upptäckter görs och amerikas nukleära övertag verkar som en fis i rymnden. E-99 är framtiden med i det närmaste oändlig kraftkälla, möjlighet att få ödelagda åkrar att grönska på nytt för att nämna några av den forskning som insitutet på Karthoga ägnat sig åt. En forskare inser att man med E-99 kan beröra och förändra tiden. Åldra eller föryngra ett objekt och dra det fram och bak i tiden. Forskningen på TMD börjas. Givetvis börjar man studera hur man kan använda det som ett vapen och en man med höga ambitioner inser att TMD bör användas som ett vapen. Under den här tiden har E-99 likt ett virus muterat och förändrat en mängd arbetare och försöktobjekt. Det hela resulterar i katastrof där hela samhället på ön dör ut totalt och rysslands regering väljer att plocka bort ön från kartan.

Där börjar vårt äventyr. Singularity är egentligen inte något banbrytande fps, det mesta har vi sett förut på ett eller annat sätt och ingenting sticker egentligen ut, tja förutom den otroligt charmiga och smått skrämmande handlingen. Atmosfär är nyckelordet och det skapas med vackra miljöer, stämningsfull musik och en väldigt intressant handling där man, samtidigt som man måste överleva alla ryska mutanter och spetznas, slits mellan de två forskarna varav en vill bevara TMD:n för mänsklighetens bästa och den andra vill använda den som ett vapen mot väst. Det är fullt möjligt att välja vilken väg man vill gå. Som spelare får man dock användning av TMD:n relativt tidigt i spelet och det används i en mängd pussel där du kan få ett kassavalv att vittra sönder av tidens tand för att komma åt innehållet eller varför inte få ett sjunket ryskt fartyg återställt. Den kan även användas i strid givetvis, med ett knapptryck kan man få människor att vittra och förvandlas till aska inom ett per sekunder eller via strålningen i ämnet E-99 få dem att bli dregglande mutanter. Det går även att sakta ned tiden inom specifika områden samt att slunga runt objekt genom tid och rum. Tänk plasmids i Bioshock fast samtliga har med tid att göra. Det fungerar helt okej och trots att det varken är banbrytande med sådana krafter i ett fps så är även allt "gunplay" väldigt standard. Det enda som får spelet att skilja sig från normen är att man, tro det eller ej, inte har en hälsomätare som regenerar när man inte är i strid. Man samlar ryska förbandslådor som man själv kan använda vid behov, precis som i Bioshock med andra ord. Man plockar även upp E-99 "tech" runt omkring på ön som man kan använda för att uppgradera sin karaktär, sina vapen och sina TMD krafter.

Jag slår helt klart ett slag för det här spelet och tycker egentligen spelet är bättre än Bioshock 2 men sämre än originalet Bioshock. Alla som gillar atmosfäriska och smått obehagliga spel bör testa Singularity, jag har svårt att tro att någon blir besviken. Det bör sägas att jag aldrig testat multiplayern för det intresserar mig inte. Att fler och fler utvecklare vill slänga in multiplayer i deras spel (specielt spel som dessa där singleplayer och atmosfär är allt) och det stör mig något enormt. Vem fan tyckte ens Bioshock 2 multiplayer var bra och varför inte mer singleplayer content än multiplayer? Nä, lämna multiplayer (inte inräknat co-op) till spel som går in helhjärtat för skiten så får kidsen som gillar att fragga varandra dagarna i ända spela Modern Warfare och Halo.