Testat: Giana Sisters DS
Giana Sisters DS är ett spel jag väntat länge på. Var riktigt sugen att ta från ebay införskaffa mig den tyska versionen av spelet som funnits ute en längre tid men eftersom spelet trots allt skulle släppas i övriga Europa (och kanske till och med i staterna slutligen?) så valde jag att vänta. I början av veckan fick jag äntligen chans att lägga vantarna på ett exemplar och har suttit och småspelat lite nu och då. Spelet är helt och hållet perfekt för den bärbara marknaden då banorna är väldigt korta. Man kan utan problem spela igenom en bana eller två på några minuter för att sedan lägga det ifrån sig och göra något annat vilket jag anser är till stor fördel för spelet. Spelet är väldigt enkelt i början, nästan pinsamt enkelt, men vänder senare i spelet och blir näst intill mordiskt utmanande. 
För den som aldrig spelat C64 eller Amiga versionen av spelet och som kanske, av någon outgrundlig anledning, befunnit sig under en stor mossig sten de senaste årtiondena så är Giana Sisters är ett smaskigt plagiat av Super Mario som, tro det eller ej, är snäppet ännu mer surrealistiskt. Visst svampätande italienare som reser runt i rör och misshandlar sköldpaddor är rätt galet men i Giana Sisters tas det till nya höjder vilket är kul då det finns en större variation av miljöer och fiender än det gjorde i Mario. Inte nog med att spelet var ett skamlöst plagiat av Nintendos storsäljare men utvecklarna häcklade även det Japanska spelhuset i sin reklamkampanj med taglinen: "the brothers are history!". Nintendo tog legal action och DTP Entertainment tvingades plocka bort sitt spel från marknaden och mer eller mindre packa ihop sin verksamhet. Minns att vi hade en bootleg variant av spelet som kändes extra lyxigt back in the days, ett förbjudet spel om man så vill. Kanske är det därför ännu mer vansinnigt att vi nu kan spela spelet på Nintendo DS. Nintendo Seal of Quality på fodralet och hela kittet!
Rent grafiskt har det givetvis hänt mycket med Giana Sisters men den design de plockat fram för flickorna nu är lite mindre tonårsrebellisk och numera mer småflickig. Det fungerar för mig men originalet hade fungerat likaså då det har sin egen charm. Vad som däremot man varit mer petig med gäller givetvis musiken och även här har man haft tillfälle att glädjas. Originalsoundtracket producerades av C64-guden Chris Hülsbeck och innehåller några av de allra bästa styckena från C64:ans underbara ljudbibliotek. Vissa, inklusive mig, skulle nog gå så långt som att säga att det kan vara ett av de absolut bättre soundtracks som gjort någonsin. Anyway. DS versionen innehåller remix-versionen av C64 tonerna och håller extremt bra kvalité. Jag föredrar fortfarane C64 tunesen men Nintendo DS versionen målar upp en tillräckligt underbar ljudbild för att man ska nöja sig och mer därtill.
Jag kan inte rekomendera det här spelet tillräckligt. Ska du bara köpa ett nytt DS spel i sommar, eller heck, ska du ha ett enda DS spel över huvudtaget så är Giana Sisters DS en fruktansvärt stark kandidat och kommer tveklöst bli en av sommarens absoluta höjdpunkter för mig spelmässigt.
Testat: Transformers War for Cybertron
Förutom fordon så har varje robot lite olika förmågor. Optimus har exempelvis möjlighet att ge ifrån sig krigsvrål som ökar försvar och attack under en viss tid, Soundwave kan plocka fram en sentry gun och Megatron har möjlighet att stjäla livskraft. Finns fler varianter som deployable shields, whirlwind attacks och cloaking för att nämna några.
Multiplayer är helt okej men fokus enligt mig ligger på Escalation (spelets "horde" mode) där man ska bekämpa våg efter våg av fiender eller att spela co-op i kampanjen som, så här i efterhand, känns precis som att det var tänkt. På varje bana får man välja en av tre Transformers, de övriga två kontrolleras antingen av personer du spelar co-op med eller med AI:n som är helt och hållet uppåt väggarna värdelös. Jag spelade igenom kampanjens tio kapitel på normal själv och kan säga att jag, specielt under vissa bossar, skrek av frustration för att mina kamrater står och petar sig i naveln i ett hörn i rummet. Inte ok. Multiplayern i övrigt tillåter spelaren att skapa en egen robot till den klass man vill spela (Leader, Soldier, Scout, Scientist) och utrusta den därefter. Jag kommer tveklöst att investera mer tid i spelet i både multiplayer samt kanske tackla spelet i co-op på hard om möjlighet finns. Jag gillade det verkligen och det är tveklöst en av försommarens mysigaste överraskningar. Autobots, roll out!
